Vattenfalls kolgruvor

Just nu finns det en skiljelinje som delar fikarummen. Nej, det är inte melodifestivalen utan det handlar såklart om kolgruvorna. Närmare bestämt Vattenfalls kolgruvor. Sälja eller lägga ned?

Efter idel motgångar utomlands är det återigen dags att bita i det sura äpplet. Vattenfall vill, trots att man köpte kolgruvorna för inte så länge sedan, bli av med kolet eftersom det är en belastning för företaget om man skall nå sina miljömål. För att inte tala om den politiska belastningen.

Ingen politiker vid sina sinnes fulla bruk vill längre förknippas med några vattenfallaffärer, förutom miljöpartiet som vill lägga ned rubbet och låta skattebetalarna betala. Regeringen Löfven skruvar på sig och säger att det där måste vattenfall sköta själva. Underförstått vill man inte förlora pengar men samtidigt inte förknippas med affären. Kanske lika bra det med tanke på hur det gått tidigare.

Vilka alternativ har då regeringen:

Alternativ 1: Behålla verksamheten som idag
Vattenfall är låsta vid sina egna politiskt styrda miljömål och att behålla gruvorna blir därmed omöjligt. Dessutom en politiskt het potatis och ingen samvetsgrann PK politiker vågar gå den vägen.
Även om det skulle innebära en hyfsad förtjänst och kunna göras mer klimatsmart än idag .

Alternativ 2: Avveckla på 10-15 års
En oemotståndlig smitväg för politikerna, men det faller av samma anledning som alternativ 1. Om inget undantag görs i ägarstyrningen, vilket är osannolikt given regeringssammansättningen.

Alternativ 3: Gruvan läggs ned permanent
Sverige skulle återigen agera världens samvete och med skattepengar lägga ned kolgruvor utomlands. Tyskland hamnar i klistret eftersom energin behövs för att tillverka tyska bilar som annars blir för dyra med subventionerad grön energi. Det kommer ingen politiker erkänna, utan det bara händer ändå.

Alternativ 4: Sälja gruvan
En chans att komma undan med äran i någorlunda behåll. Så vad kan man då få betalt för kolet? Ingenting skulle det visa sig. Det är inte lätt att ha pokerfejs när alla vet vilken hand man har. Kolet som inte är värt någonting kommer ändå kosta mellan 20-30 miljarder eftersom det är så mycket det är värt i Vattenfalls bokföring.

Så vilken väg lär politikerna välja?. Alternativ 4 såklart, kosta vad det kosta vill. Ingen kommer vilja kommentera direkt utan siffrorna "smygs" in i bokföringen. Som vanligt är det du som betalar.

Kolet ligger dock i Tyskland och är och förblir Tysklands problem. De måste besluta om hur kolet eventuellt får brytas och eldas. Sverige kan inte med skattebetalarnas pengar köpa och lägga ned kolgruvor.

Svenskarnas skulder

Det har varit en del skriverier om hushållens lån, bostadspriser och liknande sista tiden. Många är oroliga och finansinspektionen har till och med kallat in bankerna för en uppläxning.

Anders borg låtsas som att det regnar och slänger i förbigående ut sig att en krasch nog är oundviklig. Deniability brukar det kallas i Amerikanska thrillers.

Det totala förnekandet av inflationen fortsätter fastän penningmängden ökar med cirka 8% /år, vilket "råkar" vara lika mycket som skuldökningen i landet för den som undrar hur pengar skapas. Du kan läsa mer om icke-inflationen på bloggen.

Hushållens bolåneskulder (SCB)

Miljarder kr (vänster), Årlig procentuell tillväxttakt (höger)

Så hur hållbar är då den här utvecklingen? Det är redan känt att Svenskar är bland de högst belånade i världen.  Redan 2014 låg vi på en hedrande andraplats med en skuldkvot 295% om man räknar samtliga skulder (privat, företag, offentliga).  När Grekland låg på 170% darrade världsekonomin.

Medelsvensson ligger på 370% i skuldkvot men det ökar snabbt. Dags för ett räkneexempel:

Variabel	Värde
Genomsnittlig skuldkvot (disponibel inkomst)	370%
Ökningstakt lån	7,7%
Genomsnittlig löneutveckling	2,50%
Genomsnittlig lön privat sektor	37 724 kr
Genomsnittlig skattesats	49%
Disponibel inkomst (efter skatt, exkl bidrag)	19 239 kr
Disponibel årsinkomst	230 871 kr

Om man slår ut detta på 10 år blir resultatet ungefär så här:

Om lönerna och skulderna fortsätter att öka i samma takt har alltså medelsvensson en skuldkvot på cirka 600% om 10 år.

Det ser värre ut i våra våra storstadsområden där 17% redan idag har mer än 600% i skuldkvot. Med samma exempel slutar man då en skuldkvot på 984% om 10 år justerat för något högre genomsnittlig årsinkomst.

Som en bonus vill nu två fastighetsprofessorer att staten skall garantera lån till de som inte har råd. Subprime tror jag Amerikanarna kallar det, men vi känner fenomenet bäst som "finanskrisen".

Håll nu bara tummarna för att marknaden inte höjer risken för svenska bostadsobligationer (se blogginlägg om lågkonjunktur) för då sticker marknadsräntorna snabbare än Svensson hinner binda lånet på 3-månadersräntan. Tänt var det här.

Icke-inflationen

Tidigare var definitionen av inflation att penningmängden ökade, men numer menar man att det är pengarnas värde som är det väsentliga, d.v.s. vad man får man för 100 kronor. 

Om det investeras och produceras ökar alltså värdet på pengarna. Vill man då hålla priset på valutan på en viss nivå jämfört med andra länder som Riksbanken vill måste man alltså trycka mer pengar.

Penningmängden ökar just med cirka 8%

Penningmängdens utveckling, årstakt per år (%)

Så är det då tillväxt och värdefulla investeringar som driver penningmängden?

Nja, tack vare, eller på grund av, nervösa centralbankers expansiva penningpolitik med negativa räntor och obligationsköp ökar hushållens lån i nästan exakt samma takt, d.v.s. ca 8%.  Pengar är alltså skulder. Det är givetvis mestadels bostadslån vi talar om vilket du kan läsa om på bloggen.

Det byggs förvisso en och annan bostad men till stor del säljs samma bostad om och om igen till allt högre pris. Priset ökar medan värdet är konstant (det är ju samma hus) eller till och med minskar på grund av åldersavskrivning.

Skulderna växer för övrigt snabbare än BNP, vilket går att läsa om på bland annat Cornucopia.

Pengar skapas alltså till stor del genom svenska bostadslån, och vad som händer med värdet på Svenska kronor om bostadsmarknaden kollapsar är inte så svårt att gissa. Inte heller är det svårt att gissa vad som händer om det trycks pengar i snabbare takt än riktiga produktionsökningar och investeringar.

Icke-inflationen

Tidigare var definitionen av inflation att penningmängden ökade, men numer menar man att det är pengarnas värde som är det väsentliga, d.v.s. vad man får man för 100 kronor. 

Om det investeras och produceras ökar alltså värdet på pengarna. Vill man då hålla priset på valutan på en viss nivå jämfört med andra länder som Riksbanken vill måste man alltså trycka mer pengar.

Penningmängden ökar just med cirka 8%

Penningmängdens utveckling, årstakt per år (%)

Så är det då tillväxt och värdefulla investeringar som driver penningmängden?

Nja, tack vare, eller på grund av, nervösa centralbankers expansiva penningpolitik med negativa räntor och obligationsköp ökar hushållens lån i nästan exakt samma takt, d.v.s. ca 8%.  Pengar är alltså skulder. Det är givetvis mestadels bostadslån vi talar om vilket du kan läsa om på bloggen.

Det byggs förvisso en och annan bostad men till stor del säljs samma bostad om och om igen till allt högre pris. Priset ökar medan värdet är konstant (det är ju samma hus) eller till och med minskar på grund av åldersavskrivning.

Skulderna växer för övrigt snabbare än BNP, vilket går att läsa om på bland annat Cornucopia.

Pengar skapas alltså till stor del genom svenska bostadslån, och vad som händer med värdet på Svenska kronor om bostadsmarknaden kollapsar är inte så svårt att gissa. Inte heller är det svårt att gissa vad som händer om det trycks pengar i snabbare takt än riktiga produktionsökningar och investeringar.

Sverige 2.0

Det kommer allt fler pessimistiska rapporter (IMF, EU, tankesmedjor  osv)  om utsikterna för Sveriges ekonomi, men vem lyssnar när det är fullt ös i bilhallarna och trångt på bostadsvisningarna?

• Riksbanken gasar i nedförsbacke och bakom sitter politiker som håller för ögonen.  Ekonomin växer förstås inte för att det trycks mer pengar.  
• Nytryckta pengar går rakt in i bostäderna där samma villa säljs om och om igen med nya prisrekord, samtidigt som det byggs för lite.
• Svenskarnas skulder skenar och vi har en (jämförbart) stor finanssektor som riskerar att sänka landet vid nästa kris.
• BNP växer när det väller in migranter, men har det upplevda välståndet för medborgarna blivit bättre? Offentliga sektorn närmar sig en kollaps.
• Landet avindustrialiseras och ersätts med tjänsteproduktion och konsumtion. Att två personer klipper varandras gräsmatta mot betalning ökar BNP men inte välståndet. 

De här faktorerna kan förstås samverka och leda till en mardröm. Det är inte allt för svårt att tänka sig en situation där världsekonomin saktar ned, konsumtionen minskar och Sverige samtidigt sitter med försörjningsansvar för hundratusentals flyktingar. Vad händer då med lånebubblan?

Det enda vi kan vara något så där säkra på är att våra politiker fortsätter blunda och hoppas på det bästa för ingen vill ju skapa dålig stämning på festen. 

Ekonomi är läran om hushållning av begränsade resurser, och det enda sättet att skapa riktigt välstånd är genom produktion/effektivisering. Sverige lever på gamla meriter, det är dags för Sverige 2.0:

1. 1)      Bättre förutsättningar till företag, att starta och växa ett företag är ett riktigt Sisyfosarbete

   2)      Det måste bli mindre kostsamt att anställa, ROT-avdragets succé visar vad som är möjligt

   3)      För att Industrin skall leva måste de ha god tillgång till konkurrenskraftig energi

   4)      Det skall löna sig att arbeta, Sverige har en av världens högsta skatter på arbete

   5)      Migrationsvolymen måste anpassas till de ekonomiska förutsättningarna

   6)      Sverige konkurrerar i en global värld, skolan måste vara i världsklass

   7)      Investeringar i t.ex. infrastruktur lägger grunden för framtida välstånd

   8)      Det måste finnas bostäder där jobben finns, bostadsmarknaden måste reformeras

   9)      Staten skall fokusera på sina kärnuppgifter, och hålla hårt i skattepengarna

   
   

   10)   Ingen som är frisk skall leva på bidrag utan att också bidra till samhället

Det här grundläggande koncept som även den mest borttappade lokalpolitiker borde förstå. För att inte tala om våra proffspolitiker som kanske borde lägga mindre tid på populistiska symbolfrågor och istället rulla upp skjortärmarna.

Handen på hjärtat, vad har partiet du röstade på sist egentligen åstadkommit för att skapa ett starkare Sverige?