Köpcentrum vs e-handel

Det investeras fortfarande friskt i olika butikscentrum runt storstäderna. Det har länge höjts varningar om överetablering och en del experter menar att det kommer bli svårt för alla köpcentrum att överleva.

USA som oftast ligger steget före har redan en sajt som heter deadmalls.com.

Förutom konkurrensen mellan köpcentrum så finns också e-handeln som växer så det knakar. 2015 blev det 20% tillväxt jämfört med året innan. Det är allt fler som tror att e-handel kommer fortsätta ta en större del av kakan.

Flera e-handlare startar nu fysiska lagerbutiker, senaste var det SIBA som ändrade strategi. I England, där e-handeln är mycket utvecklad, börjar en del butiker i köpcentrum förvandlas till just ställen för varuutlämning åt e-handelsbutiker. Dagens Industri spekulerar i att det till att börja med är främst fristående butiker och/eller mindre centrum som drabbas.

Samtidigt blir de stora allt mer inriktade mot underhållning, vilket man tydligt kan se på några av världens största köpcentrum, som mestadels ligger i asien. Man kan inte beskylla t.ex. förenade arabemiraten för att vara försiktiga.

Än har inte riskkapitalisterna gett upp och det planeras flera stora köpcentrum, t.ex. norr om Stockholm.

Vem behöver egentligen ytterligare ett centrum med exakt samma affärer? Eller ett där du lätt hittar 50 klädaffärer men aldrig den där specialbutiken för din hobby.

Kommer kunderna vilja fortsätta trängas och stå i kö på sin lediga tid, eller tar e-handeln över allt mer?

Mer makt till finansinspektionen

Idag skriver Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen  i Dagens Nyheter att Finansinspektionen behöver större inflytande över den finansiella stabiliteten, t.ex. frågan om svenskarnas bostadsskulder.

Ett huvudargument är att frågan om hushållens ekonomi handlar om politik (finansinspektionen är till skillnad ifrån riksbanken inte en oberoende myndighet).

Det är svårt att säga emot, men nästan lika svårt att tänka sig att några av våra politiker skulle vara lämpade att ta svåra ekonomiska beslut. Faktum är att politiker redan har haft lång tid på sig att se över amorteringskrav, ränteavdrag, fastighetsskatter o.s.v. utan att egentligen åstadkomma någonting.

Kanske vore det till och med bättre om det sköttes helt utanför politiken, och istället utifrån vad som faktiskt vore bäst oavsett politiska hänsyn? Det för snabbt tankarna till Riksbanken som genom ett heligt krig mot inflationen gasar Sverige mot avgrunden med minusräntor.

Har vi verkligen bara att välja på pest eller kolera?

Bankföreningen kritiserar skuldkvotstaket

Bankinspektionen burrar upp fjädrarna och framstår allt mer som en myndighet, och bankerna själva är mer institutioner  än företag. I själv verket är de ett gäng riskvilliga kreditsäljare som kör så det ryker.

Inget fel med det, men det gäller att läsa mellan raderna. Som idag när bankföreningen tar bladet ifrån munnen i dagens industri.

Kort sagt kan man sammanfatta det med att bankerna inte tycker att skuldläget är allvarligt, trots att vi svenskar är en av världens mest belånade folk (tvåa efter Japan). Finansinspektionen riskerar att förstöra stämningen på kalaset, och det trevligaste för alla vore ju om staten som vanligt plockade upp notan.