Svenskarnas skulder

Det har varit en del skriverier om hushållens lån, bostadspriser och liknande sista tiden. Många är oroliga och finansinspektionen har till och med kallat in bankerna för en uppläxning.

Anders borg låtsas som att det regnar och slänger i förbigående ut sig att en krasch nog är oundviklig. Deniability brukar det kallas i Amerikanska thrillers.

Det totala förnekandet av inflationen fortsätter fastän penningmängden ökar med cirka 8% /år, vilket "råkar" vara lika mycket som skuldökningen i landet för den som undrar hur pengar skapas. Du kan läsa mer om icke-inflationen på bloggen.

Hushållens bolåneskulder (SCB)

Miljarder kr (vänster), Årlig procentuell tillväxttakt (höger)

Så hur hållbar är då den här utvecklingen? Det är redan känt att Svenskar är bland de högst belånade i världen.  Redan 2014 låg vi på en hedrande andraplats med en skuldkvot 295% om man räknar samtliga skulder (privat, företag, offentliga).  När Grekland låg på 170% darrade världsekonomin.

Medelsvensson ligger på 370% i skuldkvot men det ökar snabbt. Dags för ett räkneexempel:

Variabel	Värde
Genomsnittlig skuldkvot (disponibel inkomst)	370%
Ökningstakt lån	7,7%
Genomsnittlig löneutveckling	2,50%
Genomsnittlig lön privat sektor	37 724 kr
Genomsnittlig skattesats	49%
Disponibel inkomst (efter skatt, exkl bidrag)	19 239 kr
Disponibel årsinkomst	230 871 kr

Om man slår ut detta på 10 år blir resultatet ungefär så här:

Om lönerna och skulderna fortsätter att öka i samma takt har alltså medelsvensson en skuldkvot på cirka 600% om 10 år.

Det ser värre ut i våra våra storstadsområden där 17% redan idag har mer än 600% i skuldkvot. Med samma exempel slutar man då en skuldkvot på 984% om 10 år justerat för något högre genomsnittlig årsinkomst.

Som en bonus vill nu två fastighetsprofessorer att staten skall garantera lån till de som inte har råd. Subprime tror jag Amerikanarna kallar det, men vi känner fenomenet bäst som "finanskrisen".

Håll nu bara tummarna för att marknaden inte höjer risken för svenska bostadsobligationer (se blogginlägg om lågkonjunktur) för då sticker marknadsräntorna snabbare än Svensson hinner binda lånet på 3-månadersräntan. Tänt var det här.

Icke-inflationen

Tidigare var definitionen av inflation att penningmängden ökade, men numer menar man att det är pengarnas värde som är det väsentliga, d.v.s. vad man får man för 100 kronor. 

Om det investeras och produceras ökar alltså värdet på pengarna. Vill man då hålla priset på valutan på en viss nivå jämfört med andra länder som Riksbanken vill måste man alltså trycka mer pengar.

Penningmängden ökar just med cirka 8%

Penningmängdens utveckling, årstakt per år (%)

Så är det då tillväxt och värdefulla investeringar som driver penningmängden?

Nja, tack vare, eller på grund av, nervösa centralbankers expansiva penningpolitik med negativa räntor och obligationsköp ökar hushållens lån i nästan exakt samma takt, d.v.s. ca 8%.  Pengar är alltså skulder. Det är givetvis mestadels bostadslån vi talar om vilket du kan läsa om på bloggen.

Det byggs förvisso en och annan bostad men till stor del säljs samma bostad om och om igen till allt högre pris. Priset ökar medan värdet är konstant (det är ju samma hus) eller till och med minskar på grund av åldersavskrivning.

Skulderna växer för övrigt snabbare än BNP, vilket går att läsa om på bland annat Cornucopia.

Pengar skapas alltså till stor del genom svenska bostadslån, och vad som händer med värdet på Svenska kronor om bostadsmarknaden kollapsar är inte så svårt att gissa. Inte heller är det svårt att gissa vad som händer om det trycks pengar i snabbare takt än riktiga produktionsökningar och investeringar.

Icke-inflationen

Tidigare var definitionen av inflation att penningmängden ökade, men numer menar man att det är pengarnas värde som är det väsentliga, d.v.s. vad man får man för 100 kronor. 

Om det investeras och produceras ökar alltså värdet på pengarna. Vill man då hålla priset på valutan på en viss nivå jämfört med andra länder som Riksbanken vill måste man alltså trycka mer pengar.

Penningmängden ökar just med cirka 8%

Penningmängdens utveckling, årstakt per år (%)

Så är det då tillväxt och värdefulla investeringar som driver penningmängden?

Nja, tack vare, eller på grund av, nervösa centralbankers expansiva penningpolitik med negativa räntor och obligationsköp ökar hushållens lån i nästan exakt samma takt, d.v.s. ca 8%.  Pengar är alltså skulder. Det är givetvis mestadels bostadslån vi talar om vilket du kan läsa om på bloggen.

Det byggs förvisso en och annan bostad men till stor del säljs samma bostad om och om igen till allt högre pris. Priset ökar medan värdet är konstant (det är ju samma hus) eller till och med minskar på grund av åldersavskrivning.

Skulderna växer för övrigt snabbare än BNP, vilket går att läsa om på bland annat Cornucopia.

Pengar skapas alltså till stor del genom svenska bostadslån, och vad som händer med värdet på Svenska kronor om bostadsmarknaden kollapsar är inte så svårt att gissa. Inte heller är det svårt att gissa vad som händer om det trycks pengar i snabbare takt än riktiga produktionsökningar och investeringar.

Sverige 2.0

Det kommer allt fler pessimistiska rapporter (IMF, EU, tankesmedjor  osv)  om utsikterna för Sveriges ekonomi, men vem lyssnar när det är fullt ös i bilhallarna och trångt på bostadsvisningarna?

• Riksbanken gasar i nedförsbacke och bakom sitter politiker som håller för ögonen.  Ekonomin växer förstås inte för att det trycks mer pengar.  
• Nytryckta pengar går rakt in i bostäderna där samma villa säljs om och om igen med nya prisrekord, samtidigt som det byggs för lite.
• Svenskarnas skulder skenar och vi har en (jämförbart) stor finanssektor som riskerar att sänka landet vid nästa kris.
• BNP växer när det väller in migranter, men har det upplevda välståndet för medborgarna blivit bättre? Offentliga sektorn närmar sig en kollaps.
• Landet avindustrialiseras och ersätts med tjänsteproduktion och konsumtion. Att två personer klipper varandras gräsmatta mot betalning ökar BNP men inte välståndet. 

De här faktorerna kan förstås samverka och leda till en mardröm. Det är inte allt för svårt att tänka sig en situation där världsekonomin saktar ned, konsumtionen minskar och Sverige samtidigt sitter med försörjningsansvar för hundratusentals flyktingar. Vad händer då med lånebubblan?

Det enda vi kan vara något så där säkra på är att våra politiker fortsätter blunda och hoppas på det bästa för ingen vill ju skapa dålig stämning på festen. 

Ekonomi är läran om hushållning av begränsade resurser, och det enda sättet att skapa riktigt välstånd är genom produktion/effektivisering. Sverige lever på gamla meriter, det är dags för Sverige 2.0:

1. 1)      Bättre förutsättningar till företag, att starta och växa ett företag är ett riktigt Sisyfosarbete

   2)      Det måste bli mindre kostsamt att anställa, ROT-avdragets succé visar vad som är möjligt

   3)      För att Industrin skall leva måste de ha god tillgång till konkurrenskraftig energi

   4)      Det skall löna sig att arbeta, Sverige har en av världens högsta skatter på arbete

   5)      Migrationsvolymen måste anpassas till de ekonomiska förutsättningarna

   6)      Sverige konkurrerar i en global värld, skolan måste vara i världsklass

   7)      Investeringar i t.ex. infrastruktur lägger grunden för framtida välstånd

   8)      Det måste finnas bostäder där jobben finns, bostadsmarknaden måste reformeras

   9)      Staten skall fokusera på sina kärnuppgifter, och hålla hårt i skattepengarna

   
   

   10)   Ingen som är frisk skall leva på bidrag utan att också bidra till samhället

Det här grundläggande koncept som även den mest borttappade lokalpolitiker borde förstå. För att inte tala om våra proffspolitiker som kanske borde lägga mindre tid på populistiska symbolfrågor och istället rulla upp skjortärmarna.

Handen på hjärtat, vad har partiet du röstade på sist egentligen åstadkommit för att skapa ett starkare Sverige?

Skulderna ökar igen

Idag kom siffror på att bolånen fortsätter öka med 7% i årstakt. Det blir 230 nya miljarder till skuldberget och 210 av dessa var bolån.

Nu är det inte nybyggande vi talar om, utan alltså mest om Svenskar som säljer gamla bostäder till varandra om och om igen för allt högre priser.

DI skriver att hushållens genomsnittliga bolåneränta för nya avtal är 1,60 procent jämfört med 1,81 procent ett år tidigare.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank säger vidare till DI att:

"Bakgrunden till låneexplosionen är de snabbt stigande bostadspriserna. 1986 kostade en tvårummare i Vallentuna 2,5 mil utanför Stockholm 50.000 kronor, motsvarande en halv årslön för en industriarbetare. I dag kostar samma lägenhet närmare 2 Mkr, vilket motsvarar sex årslöner."

Med andra ord så stiger bostadspriserna mycket snabbare än lönerna, men kostnaden hålls konstant tack vare de låga räntorna. Det kan du tacka centralbankerna runt om i världen för.

Den intressanta frågan är därför om någon vågar höja räntorna igen. Det skulle slå stenhårt mot konsumtionen och tillväxten skulle tvärnita.

Som vanligt är man mer orolig för grannen än sin ekonomi.

Skulle marknadens förtroende för huslånen rubbas höjer marknaden direkt priset på risk och bankernas upplåning blir dyrare. Då sticker räntorna ändå.

Högt värderade och belånade tillgångar är dock givetvis mer riskfyllda än det omvända.

Hushållens skulder

Jag har tidigare kommenterat amorteringstvånget, men idag meddelar finansinspektionen att även gamla lån skall omfattas.

Bankmaffian som annars börjar bli lite smånervösa av skuldberget är inte sena att protestera. Hur skulle det se ut om man inte fick låna på huset till en ny bil eller en Thailandsresa?

Det kan låta som en myt men 25 % av bolånekunderna använder tydligen bostaden som bankomat enligt Demoskop. Hoppla.

Någon större effekt på svenskarnas skuldberg lär det inte bli. Skulderna ökar snabbt

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-skulder/

Apropå statistik så har europaportalen ett mycket bra interaktivt verktyg som visar hur det ser ut i Europa. Sverige närmar sig nu Grekland med hög fart.

http://www.europaportalen.se/2015/02/unik-studie-europeiska-skuldbergen-vaxer

Vi verkar leva på lånad tid med lånade pengar. Det räcker med att skulderna slutar växa för att världsekonomin skall krympa. Skulle vi faktiskt börja betala tillbaka skulderna är det godnatt.

Slutar det med depression, massiva skuldavskrivningar eller någon form av folkets revolution mot kreditgivarna? Tänk inte på det, vi lånar vidare och bjuder över varandra på skruttiga 60-talsvillor.

The sky's the limit!

Amorteringstvång

Frågan om amorteringar har debatterats flitigt. En del menar att amorteringstvång hindrar unga ifrån att skaffa sig en lägenhet på Södermalm, medan fundamentalistiska ekonomer menar att lån faktiskt skall betalas tillbaka.

Den ena pratar om amorteringsfritt och den andra om amorteringstvång.

Bostadsbrist har de varit länge i Stockholm, men en prisexplosion blev det först när vi fick låna pengar billigt. 

Tar man bort den oändliga tillgången på statligt subventionerade krediter lär priserna på bostadsmarknaden backa. Men utan höga priser och krediter lär det byggas för lite. 

Husföretagen har därför lobbat för att nyproduktion skall vara undantaget, men det visade sig skapa problem när bostaden skulle ut på andrahandsmarknaden.

Nu meddelar i alla fall bankföreningen att man inte kan ta för givet att det blir amorteringsfritt även om du köper eller bygger nytt.

Kanske lika bra. Problemet med reglering är att när man petar på ett ställe så blir det problem på ett annat.

Om inte annat borde kanske just dom som mest behöver låna pengar också kunna betala tillbaka. Vem vill sitta med massa lån när bara den magra pensionen återstår?