Icke-inflationen

Tidigare var definitionen av inflation att penningmängden ökade, men numer menar man att det är pengarnas värde som är det väsentliga, d.v.s. vad man får man för 100 kronor. 

Om det investeras och produceras ökar alltså värdet på pengarna. Vill man då hålla priset på valutan på en viss nivå jämfört med andra länder som Riksbanken vill måste man alltså trycka mer pengar.

Penningmängden ökar just med cirka 8%

Penningmängdens utveckling, årstakt per år (%)

Så är det då tillväxt och värdefulla investeringar som driver penningmängden?

Nja, tack vare, eller på grund av, nervösa centralbankers expansiva penningpolitik med negativa räntor och obligationsköp ökar hushållens lån i nästan exakt samma takt, d.v.s. ca 8%.  Pengar är alltså skulder. Det är givetvis mestadels bostadslån vi talar om vilket du kan läsa om på bloggen.

Det byggs förvisso en och annan bostad men till stor del säljs samma bostad om och om igen till allt högre pris. Priset ökar medan värdet är konstant (det är ju samma hus) eller till och med minskar på grund av åldersavskrivning.

Skulderna växer för övrigt snabbare än BNP, vilket går att läsa om på bland annat Cornucopia.

Pengar skapas alltså till stor del genom svenska bostadslån, och vad som händer med värdet på Svenska kronor om bostadsmarknaden kollapsar är inte så svårt att gissa. Inte heller är det svårt att gissa vad som händer om det trycks pengar i snabbare takt än riktiga produktionsökningar och investeringar.

Icke-inflationen

Tidigare var definitionen av inflation att penningmängden ökade, men numer menar man att det är pengarnas värde som är det väsentliga, d.v.s. vad man får man för 100 kronor. 

Om det investeras och produceras ökar alltså värdet på pengarna. Vill man då hålla priset på valutan på en viss nivå jämfört med andra länder som Riksbanken vill måste man alltså trycka mer pengar.

Penningmängden ökar just med cirka 8%

Penningmängdens utveckling, årstakt per år (%)

Så är det då tillväxt och värdefulla investeringar som driver penningmängden?

Nja, tack vare, eller på grund av, nervösa centralbankers expansiva penningpolitik med negativa räntor och obligationsköp ökar hushållens lån i nästan exakt samma takt, d.v.s. ca 8%.  Pengar är alltså skulder. Det är givetvis mestadels bostadslån vi talar om vilket du kan läsa om på bloggen.

Det byggs förvisso en och annan bostad men till stor del säljs samma bostad om och om igen till allt högre pris. Priset ökar medan värdet är konstant (det är ju samma hus) eller till och med minskar på grund av åldersavskrivning.

Skulderna växer för övrigt snabbare än BNP, vilket går att läsa om på bland annat Cornucopia.

Pengar skapas alltså till stor del genom svenska bostadslån, och vad som händer med värdet på Svenska kronor om bostadsmarknaden kollapsar är inte så svårt att gissa. Inte heller är det svårt att gissa vad som händer om det trycks pengar i snabbare takt än riktiga produktionsökningar och investeringar.

Räntesänkningar

Så var det dags igen, ECB sänker styrräntan och drar igång sedelpressarna. Nåväl, de är i gott sällskap. Alla världens centralbanker verkar gå all-in för att skapa tillväxt. Det enda som verkar växa är börskurser och bostadspriser.

På vilket sätt vi alla skulle få ett bättre liv genom att penninmängden och priserna ökar verkar ingen kunna eller vilja förklara. För några riktiga investeringar verkar inte räntesänkningarna leda till.

Den stora bomben är att alla de nytrycka pengarna går rätt ner i fickorna hos de som redan har mest d.v.s. de som äger bostäder och aktier. Vi bevittnar den största förmögenhetsöverföringen i modern tid.

Cirkulera, här finns inget att se.