Sverige börjar så sakteliga vänja sig vid minusränta, och utsikten att Ingves skall tappa ansiktet och börja lyssna på kritikerna är nog minimal. Riksbankens mål är nämligen ett stabilt penningvärde vilket man tolkat som att vi bör ha en inflation på ca 2%.
Hur vettigt det är att värdet av våra intjänade pengar då minskar med en sådär 25% redan år 2030 får bli föremål för ett framtida inlägg.
Tack vare minusräntan verkar kronan dock bli värdelös snabbare än så. På 5 år har kronan minskat i värde i förhållande till både dollarn (6->8 kr) och euron ( 8,3->9,7). Svensken har på 5 år blivit 25% fattigare än Amerikanen.
Man skulle kunna tänka sig att detta diskuterades livligt i fikarummen, för svenska löntagare har ju inte blivit kompenserade för detta i form av löneökningar eller högre ränta på pensionspengarna.
Kanske skulle temperaturen i fikarummen stiga om det framkom vem som faktiskt tjänar på minusräntan. Aktieägare kan t.ex. se fram emot större utdelningar och högre bolagsvärden då svenska exporten gynnas av lägre priser. Ett annat exempel är fastighetsägare som har sett priserna på sina fastigheter öka snabbt.
Penningpolitiken gör nämligen att penningmängden ökar snabbt och de nya pengarna går främst till de som redan har stora tillgångar. Samtidigt gröps värdet av löner, sparkonton och pensioner snabbt ur och den som måste låna till boende behöver låna allt större belopp.
Det är förvånande att detta inte diskuteras i fikarummen, på ledarsidorna eller inom politiken.
I framtiden lär man skaka på huvudet åt detta galna experiment.
Kanske skulle temperaturen i fikarummen stiga om det framkom vem som faktiskt tjänar på minusräntan. Aktieägare kan t.ex. se fram emot större utdelningar och högre bolagsvärden då svenska exporten gynnas av lägre priser. Ett annat exempel är fastighetsägare som har sett priserna på sina fastigheter öka snabbt.
Penningpolitiken gör nämligen att penningmängden ökar snabbt och de nya pengarna går främst till de som redan har stora tillgångar. Samtidigt gröps värdet av löner, sparkonton och pensioner snabbt ur och den som måste låna till boende behöver låna allt större belopp.
Det är förvånande att detta inte diskuteras i fikarummen, på ledarsidorna eller inom politiken.
I framtiden lär man skaka på huvudet åt detta galna experiment.
Det som händer är att realräntan är negativ, vilket ju inte gynnar aktieägarna heller. Inflationen (KPI) ligger på 1,1%, men SRIBOR ligger på -0,5 % d v s klart negativt. Detta är mycket negativt för ekonomin som helhet, eftersom investeringar i produktion inte lönar sig.
SvaraRadera